Flerbränslespisar

Flerbränslespisar, som kallas på engelska ”multifuel-stoves”, är utvecklade för att kunna användas året runt, oavsett vädret eller temperaturen. Som namnet antyder kan spisen användas tillsammans med flera typer av bränsle, vilket är också anledningen till varför spisen kan lika väll användas i kyla, på höjd och till och med på runt-jorden turer där tillgången till vissa typer av bränslen kan var periodvis osäker.

Flerbränslespisar är utan tvekan en av de mest mångsidiga friluftsspisar på marknaden, men denna mångsidighet gör dem också något svårare att använda än andra typer av friluftsspisar. Det kan därför vara värt att från början acceptera att du kanske behöver öva lite hur man använder spisen innan du ger dig ut på din episka vinterresa eller cykeltur runt världen. På sådana resor har du utan tvekan många saker att tänka på, så du vill förmodligen inte öka stressen genom att försöka lära dig hur man använder spisen utöver allt annat.

  • Den här artikeln ingår i en serie om några av de material som används i relativt stor utsträckning i utrustning, skor och kläder avsedda för friluftsliv, och i dessa artiklar läggs fokus på materialens livscykel. I praktiken innebär det att artiklarna i den här serien inte bara handlar om funktionalitet, utan också uppmuntrar läsaren att fundera över vart materialen kommer ifrån, vilken kvalitet de har, och om de kan återvinnas innan man bestämmer sig för att köpa en viss produkt. Även om detta instinktivt kan kännas komplicerat krävs det egentligen bara grundläggande kunskaper om de få material som används i nästan alla friluftsprodukter, och att man läser produktinformationen eller den informativa etiketten på produkten.

  • Den information som presenteras i denna artikel kan inte förväntas vara allmängiltig, delvis på grund av att artikeln är skriven ur ett nordeuropeiskt perspektiv. Artiklarna som publiceras i denna serie kan av praktiska skäl inte heller ge en fullständig bild av de olika frågor som rör produktion, bearbetning, användning eller bortskaffande av de olika material som diskuteras i dem. Artiklarna ger inte heller någon särskilt teknisk beskrivning av de ämnen som valts ut för diskussion, vilket beror på att detta inte är syftet med dessa artiklar. I stället är artiklarna avsedda att ge en lättförståelig introduktion till några av de frågor som ofta uppstår i forskningslitteraturen och på det sätt inspirera läsaren att fortsätta sin egen forskning i de ämnesområden som diskuteras nedan.

    Informationen i denna serie bygger på offentligt tillgänglig akademisk forskning, forskning som utförts av forskningsinstitut och forskning som beställts av statliga och icke-statliga organisationer. Information från offentligt tillgängliga dokument har kompletterats med författarens egen yrkeserfarenhet.

Bränsle

De flesta läsaren är säkert redan medvetna om att förbränning av fossila bränslen bidrar till den ovanligt snabba globala uppvärmningen, och att de bränslen som vi använder i våra friluftsspisar är inget undantag: förbränning av en liter eller ett kilo fossilt bränsle alltid ger upphov till minst 3,4 kilo växthusgaser (och i genomsnitt närmare 5 kilo), medan siffran för ved är närmare noll. Även om de korta stunderna över friluftsköket kan verka obetydliga i stunden blir deras påverkan betydligt större när alla de små utsläpp som de genererar summeras, vilket är också anledning till varför det är värt att fundera över vilket bränsle man använder både hemma och på resande fot. Det verkar tyvärr alltmer uppenbart att den globala uppvärmningen inte kommer att stanna vid 1,5 grader utan snarare nå 3–4 grader fram till 2050 om vi inte ändrar vårt kollektiva beteende, vilket är också en anledning till varför vi bör verkligen välja fossilfria alternativ när det är möjligt.

Om du inte känner till hur koldioxiden cirkulerar i naturen runt omkring oss kan vi förenklat säga att levande växter absorberar koldioxid från luften, men när en växt dör och bryts ned (eller förbränns) släpps koldioxiden ut i atmosfären igen. I praktiken innebär detta att världens vegetation skapar en sluten koldioxidcykel där levande växter absorberar den koldioxid som släpps ut av döda växter, och att denna balans störs av förbränningen av fossila bränslen, som tillför betydligt mer koldioxid till atmosfären än vad växterna kan absorbera. Allt detta är naturligtvis bara en del av sanningen, men förhoppningsvis ger det dig en uppfattning om varför användningen av fossila bränslen är så problematisk, inklusive det bränsle som vi använder i våra fartyg, fordon och friluftsspisar.

Vårt utsläpp av växthusgaser är en av de drivande krafter bakom den ovanligt snabba klimatförändringen som håller på att ändra klimatmönster, ekosystem, vattennivåer och glaciärer världen över. Naturen har redan gett oss friluftsentusiaster mycket glädje, men den kan bara fortsätta att göra det om vi arbetar tillsammans för att skydda den från oss själva.

Material

Många av de bärbara flerbränslespisarna (och deras tillbehör) som säljs på den nordiska marknaden är tillverkade av stål, vilket är ett betydligt billigare material än till exempel titan, som också ibland används i friluftsspisar. Det kan komma som en överraskning till vissa läsare att nästan alla järn och metaller som används i dagens friluftsutrustning tillverkas av så kallade jungfruliga råvaror, vilket innebär att de råmaterial som används i dem är inte återvunnen utan nya.

Gruvdrift lämnar alltid djupa ärr i landskapet bland annat i form av förändrade vattennivåer, förorenade vattendrag, störda ekosystem och dammig luft. När mineralerna senare smälts och raffineras släpps också gigantiska mängder koldioxid ut i atmosfären, vilket är en osynlig men kraftfull drivkraft bakom den historiskt snabba klimatförändring som vi bevittnar idag.

Länk till artikeln om järn och metaller

Tipps:

Det bästa sättet för oss att minska vår miljöpåverkan är att välja produkter av högre kvalitet, ta hand om dem, och sälja eller sänka bort dem när vi inte längre behöver dem. Faktumet är att produktionen av friluftsutrustning står till den största delen av produkternas miljö- och klimatpåverkan, medans avfallshantering är den nästa största källan för utsläpp av växthusgaser. Om vi kan minska vår konsumtion samt fördröja den stunden vår kläder, skor och utrustning blir avfall kan vi också minska trycket på både miljön och klimatet, och kanske till och med spara lite pengar i processen.

Egenskaper

Flerbränslespisar levereras i många fall med en brännare, bränsleflaska, och en liten pump som används för att pumpa luft i bränsleflaskan (och på det sättet att få bränslet att resa från bränsleflaskan till brännaren). 

Olika bränslen har olika viskositet, vilket gör att de alla inte kan passera genom ett bränslemunstycke på samma sätt, vilket också gör att du måste byta bränslemunstycke beroende på vilket bränsle du använder. Detta sagt, när du köper din spis bör du kontrollera att den levereras med minst tre bränslemunstycken (små skruvbara munstycken med ett litet hål), varav ett är för gas, ett för bensin och ett för andra typer av bränsle.

Flerbränslespisar kan används antingen tillsammans med en gasbehållare eller med en bränsleflaska med flytande bränsle i den. Den goda nyheten är att du kan växla mellan dessa två bränslebehållare utan att behöva krångla med adaptrar eller specialbitar, vilket alltid är trevligt eftersom det innebär att det finns färre delar av spisen som du kan tappa bort. Det kan dock ta lite övning innan du känner dig helt bekväm med att använda flytande bränsle.

  • Den exakta vikten på den brännaren som används i flerbränslespisar varierar något beroende på deras storlek, men det kan förväntas att landa på mellan 300 och 400 gram. I kombination med vindskydd, bränsleflaska, bränslepump och kokkärl ökar dock torrvikten snabbt till 800–900 gram, vilket placerar flerbränslespisar i den tyngre delen av friluftspisars viktklass. Dessutom måste du räkna in att du ska bära med dig bränsle, vilket gör att den totala vikten på en flerbränslespis landar minst på ett kilo, men den här siffran kan vara mycket högre beroende på hur många måltider du hade tänkt dig att laga med spisen.

    Vikterna är mer än bara siffror på papper. De påverkar vår planering, ibland direkt när vi packar våra ryggsäckar och ibland indirekt när vi redan är ute på tur och måste bestämma vilken väg vi ska fortsätta framåt. Att välja ett lättare kök kan hjälpa oss att spara krafter under dagen, medan ett tyngre kök kan göra det lättare att laga mat när vädret försämras. Det innebär att du måste bestämma vad som är viktigast just för dig, och anpassa ditt val efter det.

  • Det flytande bränslet transporteras från bränsleflaskan till brännaren med hjälp av lufttryck, vilket du skapar genom att pumpa luft i flaskan med den lilla handpump som följer med spisen. Du kan installera pumpen genom att ta bort korken på bränsleflaskan, därefter stoppa pumpen i den, och skruva pumpen fast med dina händer. Efter att du har gjort detta måste du koppla bränsleflaskan till brännaren, vilket du gör genom att skruva bränsleflaskan fast i ett långt metallrör som är kopplat till brännaren.

    Efter att du har skruvat alla delar ihop är du nästan redo att börja pumpa luft i bränsleflaska, men innan du gör detta ska du helst läsa igenom användarhandboken. Genom att läsa användarhandboken borde du få en bra bild på var går gränsen mellan ett tillräckligt bra tryck som gör att brännaren fungerar som det ska, och när trycket blir för högt. Efter att du har trycksatt bränsleflaskan kan du placera den på marken så att du kan se ordet ”ON” som står på bränslepumpen.

    Flerbränslespisar är utvecklade för att bränna flytande bränsle i gasform, vilket väcker en fråga om hur vätskan omvandlas till gas? Det enkla svaret på frågan är att brännaren gör detta med hjälp av värme, men det räcker inte att du bara tänder upp bränslet när det sprutar ur bränslemunstycket utan du måste förvärma brännaren innan du sätter i gång på riktigt. Du gör detta enklast genom att släppa ut bränsle på brännarens yta i en eller två sekunder. Efter du har stängt bränsleventilen ska du tända bränslet och vänta tills det har brunnit ur. Brännaren är nu i teorin redo för att omvandla flytande bränsle till gas så snabbt det passerar bränslemunstycket, men om det skulle hända att brännaren genererar en gul och fladdrande låg som brinner ojämnt kan du upprepa förvärmningen tills lågan är blå och brinner jämnt.

    När du använder flytande bränsle måste du tömma spisen från bränslet efter varje gång du har använt den, delvis för att det kvarstående bränslet kan läcka i din ryggsäck, och delvis för att bränslet kan blockera bränsleledningen om det skulle få möjligheten att torka. Det är dock mycket enklare att göra tömningen än vad du kanske tror, så det är ingenting man bör stressa sig för. Allt du egentligen måste göra är att vända bränsleflaskan upp och ner så att du kan se order ”OFF” på bränslepumpen, ge luft tid att pusha bränslet ut ur bränsleledningen, och stänga bränsleventilerna efter lågan har dött ut. Den här processen tar oftast några minuter, så det kan vara bra att börja med den i god tid så att du inte behöver förbruka bränsle i onödan eller vänta alldeles för länge innan du kan packa ihop brännaren.

  • En flerbränslesspis är ett mycket effektivt verktyg när det används rätt, men det finns också ett antal faktorer som måste beaktas så att spisen används också på ett säkert sätt. En sådan faktor är bränslepumpen, som är mycket svår att installera i bränsleflaskan så att den inte läcker. Tyvärr är det oftast först när du pumpar luft i flaskan som du märker om pumpen inte sitter ordentligt, vilket kan leda till att flaskan, dina händer, dina kläder och marken under flaskan blir förorenade av bränslet.

    Utflödet av bränsle styrs av två bränslekranar, varav en befinner sig i brännarens nedre del och den andra på bränslepumpen. Innan du börjar skruva på bränslekranarna och tänder en tändsticka är det dock viktigt att reflektera om du gör saker i rätt ordning. Om du öppnar bränslekranen först och börjar först då syssla med tändstickan hinner gasen samlas runt brännaren, och när den tända tändstickan slutligen når gasen kommer den skapa en mycket högre och större låga än det skulle göra om du skulle göra saker i omvänd ordning. Om du befinner dig utomhus kan du i värsta fall bränna dina ögonbryn, medans om du tänder brännaren i ett tält kan det allvarligt skada både dig och din utrustning.

    När du har tänt den flerbränslesspisen på ett säkert sätt kommer du snart att upptäcka att den avger mycket värme åt sidorna och under sig. Torra växter och löv fattar eld mycket lätt, och elden kan sprida sig snabbare än man kanske först tror, vilket gör att du måste välja platsen där du lagar mat med omsorg. Du kan effektivt minska brandrisken genom att använda alltid spisen på en stabil och brandsäker yta, men eftersom olyckor är en oundviklig del av livet är det också bra att ha alltid något till hands som du kan använda för att kväva elden om något skulle hända.

Avfallsfas

Järn, stål och metaller tillhör en mycket exklusiv kategori av material som vi är ganska bra på att återvinna. Detta verkar dock tyvärr inte räcka eftersom nästan alla råvaror som används för att tillverka järn- och metaller produceras av nya, icke återvunna råvaror. Vad detta innebär i praktiken är att ju mer vi producerar dessa material, desto mer måste vi också bryta mark.

Vanligt förekommande material, som till exempel gjutjärn, rostfritt stål och aluminium kan i de flesta fall materialåtervinnas lokalt, det vill säga inom landets gränser. Mer sällsynta material däremot kan inte alltid återvinnas till nya, högkvalitativa råvaror lokalt utan måste skickas till andra länder för återvinning, vilket ökar arbetsbelastningen och kostnaderna, och minskar sannolikheten att detta faktiskt görs i praktiken. Detta innebär att om en produkt tillverkas av en relativt sällsynt råvara, som till exempel titan, finns det en risk att den blandas med andra material när den kasseras, vilket innebär att den inte kan användas för att tillverka nya titanprodukter. Den här observationen väcker en intressant fråga om det är särskilt klokt att använda material som vi inte kan återvinna till högkvalitativa råvaror lokalt, eller ens inom Europa.

Metallåtervinning har en betydligt mindre miljöpåverkan än produktion av jungfruliga råvaror, men detta betyder inte att metallåtervinning skulle ha låg klimatpåverkan. Detta förklaras delvis av att efter sortering och mekanisk bearbetning smälts materialen vid extrema temperaturer, vilket uppnås idag främst genom förbränning av stora mängder av olja, kol, koks och naturgas. Nackdelen med alla dessa bränslen är att de innehåller betydande mängder kol som släpps ut i atmosfären när de förbränns. Om du inte anser att detta är ett problem som är värt att beakta, vill jag lämna dig med följande observation: det uppskattades en gång i tiden att världens växlighet kan absorbera mindre än en tredjedel av de koldioxid som orsakas av förbränning av fossila bränsle, och denna uppskattning gjordes före 2018, det vill säga före de katastrofala skogsbränderna i Nordamerika, Amazonas, Ryssland och Australien.

Tips, Tricks & Reflektioner

Flerbränslespisar är ett mycket praktiskt val för expeditioner, vinterturer och längre resor. Som ett komplett sett är de dock relativt dyra, tunga och kräver mycket plats, vilket gör att flerbränslespisar är varken den mest ekonomisk eller praktiskt val för de flesta av oss. Om du vet till exempel att du kommer huvudsakligen att vandra kortare turer i täta skogar kan en vedspis vara ett mycket mer praktiskt och billigare alternativ, eller om du ägnar mest tid på fjällen ovanför skogsgränsen på sommar kan du överväga att använda ett stormkök eller en gasspis istället.

Det kan vara svårt att uppskatta hur mycket bränsle du behöver i genomsnitt för att laga en måltid, även om du är en erfaren friluftsentusiast. Ett sätt att ta reda på det är att väga en full bränsle-/gasflaska innan du ger dig iväg på din nästa resa och väga flaskan igen när du kommer hem. Efter att ha gjort detta några gånger kan du beräkna hur mycket bränsle du i genomsnitt använder för att laga en måltid, och du bör få en mycket tydlig bild av hur din bränsleförbrukning ser ut i praktiken. Detta knep bör också hjälpa dig att bli av med halvtomma gasflaskor som du har hemma, helt enkelt eftersom denna process bör vara mycket mer exakt än att väga gasflaskan för hand.

Flerbränslespisar levereras ibland med ett vindskydd, eller mer exakt, en aluminiumplåt som är ungefär 1 millimeter tjock. Detta vindskydd fyller sin funktion utan större problem, men en av dess inneboende svagheter är att plåten så småningom går sönder om man viker den upprepade gånger. Ett sätt att undvika detta är dock att rulla aluminiumplåten runt bränsleflaskan istället för att vika den.