Stormkök

Det finns många faktorer som kan påverka matlagningsupplevelse, som till exempel lufttemperaturen, vind och vad det är för en spis som används. En enkel friluftsspis kan i det bästa fall koka vatten på några minuter medans du kommer att behöva minst dubbelt så mycket tid för att koka samma mängd vatten på en kall och blåsig kväll.

Stormkök har i decennier varit en förtrogen följeslagare för både militärer och friluftsentusiaster i norden, och det är lätt att förstå varför. Stormkök brukar fungera oavsett väderförhållanden, och med ett stormkök i packningen har du i princip allt du behöver för att laga din nästa måltid (förutom bränsle och bestick, förstås).

I vardagligt tal kallas ”stormkök” ibland också ”spritbrännare”, vilket är en slags typ av kvarleva från den tiden bränslet bestådde främst av ren alkohol. Numera består bränslet oftast antingen av propan eller någon slags typ av olje-baserat vätska, vilket är något intressant med tanken på att det redan finns ett antal biobaserade bränslen som används i förbränningsmotorer, men inte i friluftsspisar.

  • Den här artikeln ingår i en serie om några av de material som används i relativt stor utsträckning i utrustning, skor och kläder avsedda för friluftsliv, och i dessa artiklar läggs fokus på materialens livscykel. I praktiken innebär det att artiklarna i den här serien inte bara handlar om funktionalitet, utan också uppmuntrar läsaren att fundera över vart materialen kommer ifrån, vilken kvalitet de har, och om de kan återvinnas innan man bestämmer sig för att köpa en viss produkt. Även om detta instinktivt kan kännas komplicerat krävs det egentligen bara grundläggande kunskaper om de få material som används i nästan alla friluftsprodukter, och att man läser produktinformationen eller den informativa etiketten på produkten.

  • Den information som presenteras i denna artikel kan inte förväntas vara allmängiltig, delvis på grund av att artikeln är skriven ur ett nordeuropeiskt perspektiv. Artiklarna som publiceras i denna serie kan av praktiska skäl inte heller ge en fullständig bild av de olika frågor som rör produktion, bearbetning, användning eller bortskaffande av de olika material som diskuteras i dem. Artiklarna ger inte heller någon särskilt teknisk beskrivning av de ämnen som valts ut för diskussion, vilket beror på att detta inte är syftet med dessa artiklar. I stället är artiklarna avsedda att ge en lättförståelig introduktion till några av de frågor som ofta uppstår i forskningslitteraturen och på det sätt inspirera läsaren att fortsätta sin egen forskning i de ämnesområden som diskuteras nedan.

    Informationen i denna serie bygger på offentligt tillgänglig akademisk forskning, forskning som utförts av forskningsinstitut och forskning som beställts av statliga och icke-statliga organisationer. Information från offentligt tillgängliga dokument har kompletterats med författarens egen yrkeserfarenhet.

Bränsle

De flesta läsaren är säkert redan medvetna om att förbränning av fossila bränslen bidrar till den ovanligt snabba globala uppvärmningen, och att de bränslen som vi använder i våra friluftsspisar är inget undantag: förbränning av en liter eller ett kilo fossilt bränsle alltid ger upphov till minst 3,4 kilo växthusgaser (och i genomsnitt närmare 5 kilo), medan siffran för ved är närmare noll. Även om de korta stunderna över friluftsköket kan verka obetydliga i stunden blir deras påverkan betydligt större när alla de små utsläpp som de genererar summeras, vilket är också anledning till varför det är värt att fundera över vilket bränsle man använder både hemma och på resande fot. Det verkar tyvärr alltmer uppenbart att den globala uppvärmningen inte kommer att stanna vid 1,5 grader utan snarare nå 3–4 grader fram till 2050 om vi inte ändrar vårt kollektiva beteende, vilket är också en anledning till varför vi bör verkligen välja fossilfria alternativ när det är möjligt.

Om du inte känner till hur koldioxiden cirkulerar i naturen runt omkring oss kan vi förenklat säga att levande växter absorberar koldioxid från luften, men när en växt dör och bryts ned (eller förbränns) släpps koldioxiden ut i atmosfären igen. I praktiken innebär detta att världens vegetation skapar en sluten koldioxidcykel där levande växter absorberar den koldioxid som släpps ut av döda växter, och att denna balans störs av förbränningen av fossila bränslen, som tillför betydligt mer koldioxid till atmosfären än vad växterna kan absorbera. Allt detta är naturligtvis bara en del av sanningen, men förhoppningsvis ger det dig en uppfattning om varför användningen av fossila bränslen är så problematisk, inklusive det bränsle som vi använder i våra fartyg, fordon och friluftsspisar.

Vårt utsläpp av växthusgaser är en av de drivande krafter bakom den ovanligt snabba klimatförändringen som håller på att ändra klimatmönster, ekosystem, vattennivåer och glaciärer världen över. Naturen har redan gett oss friluftsentusiaster mycket glädje, men den kan bara fortsätta att göra det om vi arbetar tillsammans för att skydda den från oss själva.

Material

Många av de bärbara gasspisar som säljs på den nordiska marknaden är tillverkade av stål, vilket är ett betydligt billigare material än till exempel titan, som också ibland används i friluftsspisar. Det kan komma som en överraskning till vissa läsare att nästan alla järn och metaller som används i dagens friluftsutrustning tillverkas av så kallade jungfruliga råvaror, vilket innebär att de råmaterial som används i dem är inte återvunnen utan nya.

Gruvdrift lämnar alltid djupa ärr i landskapet bland annat i form av förändrade vattennivåer, förorenade vattendrag, störda ekosystem och dammig luft. När mineralerna senare smälts och raffineras släpps också gigantiska mängder koldioxid ut i atmosfären, vilket är en osynlig men kraftfull drivkraft bakom den historiskt snabba klimatförändring som vi bevittnar idag.

Länk till artikeln om järn och metaller

Tipps:

Det bästa sättet för oss att minska vår miljöpåverkan är att välja produkter av högre kvalitet, ta hand om dem, och sälja eller sänka bort dem när vi inte längre behöver dem. Faktumet är att produktionen av friluftsutrustning står till den största delen av produkternas miljö- och klimatpåverkan, medans avfallshantering är den nästa största källan för utsläpp av växthusgaser. Om vi kan minska vår konsumtion samt fördröja den stunden vår kläder, skor och utrustning blir avfall kan vi också minska trycket på både miljön och klimatet, och kanske till och med spara lite pengar i processen.

Egenskaper

Ett stormkök är ett komplett matlagningssystem som är utformat för att fungera även under de mest skiftande väderförhållanden. Stormkök levereras med en brännare (för vätskor), en ram (som fungerar också som vindskydd), kastruller, en tång (som används för att lyfta kastruller när de är heta), samt ett lock (som vid behov kan även användas som stekpanna). Allt du egentligen behöver komplettera stormköket med är bränsle, en sked och mat.

Stormkök har en ganska genial konstruktion vilket gör att den fungerar problemfritt i de flesta förhållandena. Först och främst, dess ram är mycket brett, vilket gör att spisen står stadigt på de flesta ytor. För det andra, brännaren skyddas från direkt vind från alla inriktningar, vilket är högst ovanligt när det gäller om friluftsspisar. Vinden kan dock fortfarande nå brännaren indirekt genom små ersättningslufthål som finns längs ner på spisens ram, men dessa hål täcker bara en tredjedel av ramen, vilket minskar sannolikheten till att brännaren förlorar mycket av sin effekt.

Stormkök är ganska stora och tunga, vilket blir särskilt tydligt när man packar sin ryggsäck. De är dock oerhört pålitliga, lätt att sätta upp och använda, vilket presenterar oss med en intressant fråga om det ändå är värt att packa ner stormköket i ryggsäcken oavsett sin storlek och vikt? Svaret på frågan är mycket personligt, och du måste bestämma själv vad är det som du värdesätter mest, lågt vikt eller pålitlighet.

  • Ett stormkök väger vanligtvis mellan 750 och 1200 gram, beroende på modell och hur många kastruller som ingår i köket. Det är faktiskt svårt att hitta en annan friluftsspis som skulle väga lika mycket med tanken på att en enkel gasspis väger närmare 100 gram, och även de mer avancerade flerbränslespisar kring 350 gram. Dessutom måste du räkna in att du ska bära med dig bränsle, vilket gör att den totala vikten på ett storkök landar minst på ett kilo, men den här siffran kan vara mycket högre beroende på hur många måltider du hade tänkt dig att laga.

    Jämförelsen mellan stormkök, gasspis och flerbränslespisar är någorlunda orättvis med tanken på att ett stormkök består av ett vindskydd, brännare och kastruller, medans du måste skaffa alla dessa saker separat när du köper en gasspis eller en flerbränslespis. Detta gör att skillnaden mellan spisarna är faktiskt mycket lägre än du kanske tror först, även om det finns en hög risk för att stormkök håller kvar sin titel som en av de tyngsta spisarna på marknaden.

    Det är bra att komma ihåg att vikterna är mer än bara siffror på papper. De påverkar vår planering, ibland direkt när vi packar våra ryggsäckar, och ibland indirekt när vi redan är ute på tur och måste bestämma vilken väg vi ska fortsätta framåt. Att välja ett lättare kök kan hjälpa oss att spara krafter under dagen, medan ett tyngre kök kan göra det lättare att laga mat när vädret försämras. Det innebär att du måste bestämma vad som är viktigast just för dig, och anpassa ditt val efter det.

  • Monteringen av ett stormkök börjar med ramen, som består av två delar, och som ser ut lite som två djupa köksskålar. De två delar av ramen placeras ovanpå varandra, och låsas tillsammans genom att vrida dem lite. När du är klart med det här momentet är köket redo för brännaren.

    Brännaren som används i stormkök är i princip en öppen metallbehållare som har sin plats i mitten av stormköket. För att använda brännaren måste du först hälla bränsle i det, och efter det är brännaren redo för att tändas med en tändsticka. Eftersom brännaren som används i stormkokare inte är mer avancerad än så, är det lite svårare att kontrollera lågan jämfört med gas- och flerbränslekokare, där koktemperaturen kan justeras genom att vrida på en ventil som reglerar bränsleflödet. Istället kontrolleras koktemperaturen i stormkök med hjälp av en specialtillverkad metallock där toppen av locket kan skjutas åt dess sidor, och på det sättet kontrollera hur stor del av lågan når kastrullen.

    Till en skillnad från andra typer av brännare släcks lågan i spritbrännaren till och med hjälp av en lock, som placeras (eller i de flesta fall kastas) ovanpå brännaren när matlagningsstunden närmar sitt slut. Tanken med detta är att lågan kommer att kväva sig efter den luften som finns i brännaren tar slut, precis som en ljus om det skulle placeras i en lufttät behållare.

  • Locket, brännaren och kvarvarande bränsle förblir heta en bra stund efter att lågan slocknat. Det spelar ingen större roll om du redan har slagit upp tältet och ska krypa in i sovsäcken efter måltiden, men det kan vara lite opraktiskt om du ska fortsätta resan efter måltiden. Om du har bråttom kan det vara en bra idé att släcka elden så snart maten är klar och låta brännaren och det kvarstående bränslet svalna medan du äter. Kom ihåg att oavsett hur stressad eller rastlös du känner dig, om brännaren och bränslet är för heta för att hanteras med bara händer, är de också för heta för att förvaras på ett säkert sätt.

    Förutom den varma förbrännaren finns det också andra säkerhetsaspekter att tänka på. Torra växter och löv fattar eld mycket lätt, och elden kan sprida sig snabbare än man kanske först tror, vilket gör att du måste välja platsen där du lagar mat med omsorg. Du kan effektivt minska brandrisken genom att använda alltid spisen på en stabil och brandsäker yta, men eftersom olyckor är en oundviklig del av livet är det också bra att ha alltid något till hands som du kan använda för att kväva elden om något skulle hända.

Avfallsfas

Järn, stål och metaller tillhör en mycket exklusiv kategori av material som vi är ganska bra på att återvinna. Detta verkar dock tyvärr inte räcka eftersom nästan alla råvaror som används för att tillverka järn- och metaller produceras av nya, icke återvunna råvaror. Vad detta innebär i praktiken är att ju mer vi producerar dessa material, desto mer måste vi också bryta mark.

Vanligt förekommande material, som till exempel gjutjärn, rostfritt stål och aluminium kan i de flesta fall materialåtervinnas lokalt, det vill säga inom landets gränser. Mer sällsynta material däremot kan inte alltid återvinnas till nya, högkvalitativa råvaror lokalt utan måste skickas till andra länder för återvinning, vilket ökar arbetsbelastningen och kostnaderna, och minskar sannolikheten att detta faktiskt görs i praktiken. Detta innebär att om en produkt tillverkas av en relativt sällsynt råvara, som till exempel titan, finns det en risk att den blandas med andra material när den kasseras, vilket innebär att den inte kan användas för att tillverka nya titanprodukter. Den här observationen väcker en intressant fråga om det är särskilt klokt att använda material som vi inte kan återvinna till högkvalitativa råvaror lokalt, eller ens inom Europa.

Metallåtervinning har en betydligt mindre miljöpåverkan än produktion av jungfruliga råvaror, men detta betyder inte att metallåtervinning skulle ha låg klimatpåverkan. Detta förklaras delvis av att efter sortering och mekanisk bearbetning smälts materialen vid extrema temperaturer, vilket uppnås idag främst genom förbränning av stora mängder av olja, kol, koks och naturgas. Nackdelen med alla dessa bränslen är att de innehåller betydande mängder kol som släpps ut i atmosfären när de förbränns. Om du inte anser att detta är ett problem som är värt att beakta, vill jag lämna dig med följande observation: det uppskattades en gång i tiden att världens växlighet kan absorbera mindre än en tredjedel av de koldioxid som orsakas av förbränning av fossila bränsle, och denna uppskattning gjordes före 2018, det vill säga före de katastrofala skogsbränderna i Nordamerika, Amazonas, Ryssland och Australien.

Tips, Tricks & Reflektioner

Stormkök är pålitliga friluftsspisar som fungerar tillförlitligt i de flesta väderförhållanden. De är lätta att använda, mycket stabila (vilket minskar risken för att spisen välter medans du lagar mat) och kan användas för att laga mat till flera personer samtidigt. Alla dessa detaljer kan verka obetydliga var för sig, men tillsammans ökar de sannolikheten för att matlagningen inte bara blir en stressfri upplevelse, utan också en trevlig sådan.

Trots alla smarta detaljer som stormkök har förändrar det inte det faktum att de är stora och tunga jämfört med de flesta andra friluftsspisar. Tyvärr förändras inte denna bild särskilt mycket även om du ersätter spritbrännaren med en gasbrännare (säljs separat), vilket innebär att du måste tänka noga igenom vad du värdesätter mest i en friluftsspis – enkelhet eller låg vikt?

Det flytande bränsle som används i stormkokare säljs i plastflaskor som har en tendens att läcka. Det är dock svårt att i förväg avgöra om en bränsleflaska kommer att läcka eller inte, så du bör alltid se till att förvara den separat från viktiga föremål, såsom mat. Ett annat problem med dessa bränsleflaskor är att människor har en tendens att lämna dem i naturen när de är tomma. Ett sätt att minska sannolikheten för att du gör det är att köpa en läckagesäker och återanvändbar bränsleflaska, helt enkelt för att kasta den i naturen skulle vara som att kasta bort pengar, och det är väl inte något du vill göra?